Läraryrket är ingen lätt match. Det är MYCKET som ligger på ens ansvar. Som bildlärare har man olika klasser varje dag som ligger på snitt 25 elever där alla är olika och motiveras av olika saker. Nu har en vecka gått och jag har hälsat och presenterat mig för alla och fått en tydlig inblick i hur det är att vara lärare. Det är mycket mer praktiskt än jag hade trott. Alla övningar man gör skall vara nedskriva med tydliga mål, innehåll och betygskriterier. Lärarna skall beställa allt material själva och sedan skriva skriftliga omdömen och betyg till alla elever, så det gäller att ha koll på dem under lektionerna. (och det gäller att kunna allas namn?! hur ska de gå..) Hur som helst så ser jag mycket mer positivt på det nu än jag gjorde i mitt förra inlägg. Jag gillar utmaningen lärarna möts av varje dag.
Jag har fört mycket anteckningar under lektionerna, jag har intervjuat många, ritat av situationer och elever och fotat endel samt tagit ljudupptagningar, men fortfarande tycker jag det är svårt att hitta min ingång till uppgiften vi har fått: "lärande, kropp och rum" Jag har varit och nosat lite på det här med läraren i rummet. Hur viktigt det är att närvara och organisera eleverna.
Vid mina intervjuer har de flesta eleverna velat ha en lugnare miljö under bildundervisningen, inte lika mycket spring och stök. Så vi får se om det är ett spår jag kan följa..
Annars ha alla dagar flutit på bra. Man möts av några eller någon bråkstake i varje klass och det är tyvärr dom som tar mest tid och energi av samtliga i rummet. Så borde det inte vara. Vad ska man göra åt detta?
Jag följde med på en obligatorisk föreläsning om positivt ledarskap för alla lärare och fritidspedagoger på skolan. Det lät intressant men var egentligen bra två kvinnor som stod och läste innantill från en powerpoint-presentation. Punkterna som dom tog upp var mycket viktiga så det var synd att dom inte skötte det bättre. Det handlade om problembeteenden i skolan, om social kompetens och vad skolan kan göra åt detta samt vem som "äger" problemet. Det är bra frågor men dom bara ställdes utan något mer innehåll och utan några svar. Det känns som att ALLA lärare är fullt medvetna om detta och att sitta under två timmar och bara få frågor ställda till sig som man själv redan brottas med känns inte så givande. Men det var ändå intressant att se, hur en riktigt dålig föreläsning ser ut..
Men som sagt materialet var bra och jag kommer att ta upp det i senare inlägg!
Jag vill sammanfatta min första VFU-vecka med att jag känner mig nöjd över mitt yrkesval och min egen prestation. Jag trodde inte att det skulle gå så här bra den första praktiken och jag är inte alls lika negativt inställd till att undervisa för högstadiet, även fast det är en enorm utmaning och fortfarande ganska skrämmande...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar